Solavskärmning – en energieffektiv åtgärd?
De senaste 3–4 åren har inneburit en fantastiskt intressant utveckling för alla oss som arbetar aktivt inom solavskärmning.
Visst kände många av oss till att produkterna kunde erbjuda någon form av positiva effekter inom energi men framför allt har historiskt fokus handlat mest om allmän komfort och ljusreglering. Få av oss hade en aning om produkternas stora potential i det energiklimat om nu råder eller det stora intresse för branschens lösningar som nu visar sig, både från konsulter och från andra branschgrenar som belysning, glas, värme, kyla osv.
Att EU idag förbrukar 40 % av sin primärenergi i byggnader börjar bli alltmer ett känt faktum. Dessutom visar det sig att många byggnader är skandalöst energiineffektiva. Därför är det inte konstigt att EU tagit starkt sikte just på energieffektivisering då potentialen är betydande.
Ytterligare en, inte helt ointressant, faktor är att genom att införa striktare regler och därmed skapa efterfrågan på helt nya tjänster och produkter, kommer 450.000 nya arbetstillfällen att skapas.
”Energieffektivisering – Sveriges nya basindustri”
I Sverige marknadsför EEF (Energieffektiviseringsföretagen) sin slogan – ”Energieffektivisering - Sveriges nya basindustri”. Det ligger en mycket god tanke här. Varför inte lägga till ”Sveriges nya exportindustri”?
Att just solavskärmning hamnat i blickfånget kan vi utläsa i den skärpning som nu föreslås av EPBD (EU´s byggnadsdirektiv).
Där står bl.a. ”Metoden för beräkningar skall inkludera även andra faktorer som spelar en allt viktigare roll för energieffektivitet såsom… passiv värme och kyla, solskydd, adekvat naturligt ljus…”.
Solavskärmning är betecknat som en passiv lösning då den tillvaratar den naturliga värmen, det naturliga ljuset och, via smart styrning, förhindrar att oönskad värme kommer in med ökat kylbehov som följd. Vintertid gör man det omvända – släpper in solvärmen och minskar värmebehovet.
Det skall bli spännande att följa beslut och implementering av detta då Sverige är ordförande, när beslut skall tas. Kommer Sverige att visa handlingskraft och vilja att föregå med gott exempel och verkligen driva frågan framåt?
Både det svenska solskyddsförbundet, SSF, och europeiska solskyddsförbundet, ES-SO, har snabbt kommit att bli väl organiserade röster i olika sammanhang. Just nu pågår t.ex. ett intensivt arbete med att fastställa industristandard för hur olika produkter skall redovisas avseende sina energibesparande egenskaper. Implementeringen av denna nya standard kommer att ske under senare delen av 2009. Hitintills har dessa uppgifter kommit från respektive leverantör och ses därför inte alltid som garanterat objektiva.
Dessutom finns det en rad program ute i marknaden som används av olika typer av konsulter. Här vet vi redan att åtgärder måste vidtas då modellen för hur solavskärmning beräknas i många fall är högst begränsad, undermålig eller om den ens finns med. Ett annat spännande ES-SO projekt är att vi inlett ett samarbete med REHVA (den europeiska organisationen för Europas VVS are) i skrivandet av en ny s.k. Guidebook på ämnet solavskärmning. Detta då REHAV´s styrelse ser det som nödvändigt att öka kunskapen inom detta område bland sina medlemmar. Boken har 5 författare från REHVA och 5 från ES-SO och beräknas vara klar mot slutet av 2009. Sannolikt kommer den att översättas till ett antal olika språk.
Vidare har Statens Energimyndighet och BELOK (Beställargruppen lokaler) genomfört ett demonstrationsprojekt vid Lunds Tekniska högskola under ledning av Prof. Helena Bülow Hübe. Målet var att utvärdera samverkan mellan belysning och solavskärmning och allt skulle baseras på redan befintlig och beprövad teknik. Resultaten blev mycket goda och vid efterföljande beräkningar i programmet PARASOL fann vi besparingar på 60-90% på konvektivt kylbehov och upp till 85% på driftelen till belysningen.
Spännande framtid
Jag är idag helt övertygad om svårigheterna att förena hållbar utveckling med kortsiktiga ekonomiska mål. Därför måste ”Pay off” kalkyler ersättas i större utsträckning av ”LCC” (Life Cycle Cost) kalkyler för att få ut bra produkter i marknaden levererade av företag som tar långsiktigt ansvar för sina leveranser.
Så det entydiga svaret på den inledande frågan är – definitivt JA. Men under förutsättning att projektering och upphandling genomförs på ett väl genomtänkt sätt. Jag möter tex regelbundet fastighetsägare som uttrycker dåliga erfarenheter av solavskärmning, mest i form av servicekostnader. I de flesta fall visar det sig komma av just bristande information och att man valt billigaste lösningen. Därför pågår arbetet på bred front att ta fram vägledande information för konsulter, inköpare och fastighetsägare.
Att solavskärmning går en spännande och utvecklande framtid till mötes står helt klart idag. De stora utmaningarna på vår agenda handlar om att utveckla och fördjupa vårt samarbete och vår samverkan med andra industrigrenar för att kunna erbjuda bättre helhetslösningar som anpassats till det aktuella behovet. Vi måste alla bli till freds med tanken att den produkt eller lösning som ”löser allt” sannolikt aldrig kommer att se dagens ljus. Samverkan, med slutkundens behov i fokus, är det som gäller för ett trovärdigt agerande i framtiden. Vidare måste vi arbeta pedagogiskt med utbildning och information både i de egna leden och tillsammans med andra, inte minst användaren.
Anders Hall
Somfy Nordic AB
Svenska Solskyddförbundet
ES-SO
Artikeln har publicerats i Bygg & Fastighet nr 2-09




