Värme och varmvatten kan sluka energi helt i onödan
Värmesystem och tappvarmvatten är områden där elanvändningen kan effektiviseras. Stora pengar finns att spara för företag som driftoptimerar de maskiner och processer som drivs av elektriska motorer.
Injustera och driftoptimera
Genom att injustera värmesystemet så att det blir lika varmt i alla rum oavsett hur långt det är till pannrummet kan värmebehovet minska. Se även över driften av pannan/undercentralen: exempelvis rätt placering av temperaturgivarna, använd olika körstrategier beroende av årstid, rätt framledningstemperatur etc. Detta kräver specialkompetens, t ex VVS-konsult. (Källa www.energiradgivningen.se )
Termostater
Byt gamla eller dåliga termostater för bättre komfort (gäller både vatten och el-element).
Inomhustemperatur
Prova att sänka inomhustemperaturen någon grad. Varje grads temperatursänkning sparar ca 5% av uppvärmningsenergin.
Diskmaskin
Skölj inte disken innan eftersom dagens diskmaskiner är så bra att du inte behöver skölja disken innan den sätts in. Tvärtom är det bara ett slöseri med vatten. Skrapa bort matresterna i stället. Tänk på energimärkningen när du köper nytt. Välj lägst A klass. Alla vitvaror är idag EU-märkta ur effektivitetssynpunkt från G till A++, där A++ är den som är mest energieffektiv och G är den slösaktigaste.
För att klara vattenskador ska man inte glömma att ställa diskmaskinen på en vattentät matta med höga kanter. Då hinner du se vattenläckaget innan det gör skada.
Kranar
Genom att ersätta gamla kranar så kallade resurseffektiva kranar kan energianvändningen minska med upp till 40 %. Du måste inte köpa ny kran för att spara vatten och energi. Du kan byta ut det gamla kranmunstycket mot ett vattensparande, som kallas perlator eller sparlator. Bra perlatorer ska ge samma komfort som innan men sparar vatten eftersom den blandar in luft i vattenstrålen redan vid låga flöden.
Kommentarer:
Injustering kan innebära många saker.
Injustering av flöden.
av rediatorkurva.
eller effektsignatur om man byter till ett smartare styrsystem.
Med smartare menar jag ett system som arbetar efter bättre principer som speglar husets behov bättre.
Försök till exempel justera in radiatortemperaturen vid noll grader utetemp. Det går inte att få rätt eftersom husets värmebehov beror på historiken. Har det varit kallt tidigare är ytterväggarna kalla. Då behöver man relativt hög radiatortemperatur. Har det varit varmt tidigare är ytterväggarna varma och radiatortemperaturen behöver inte vara så hög.
Med ett system som tar hänsyn till husets effektsignatur och tröghet kan man hitta en injustering som är korrekt.
Med en radiatorkurva går det inte hur många knäckpunkter du än har.
läs mer på http://www.nordiq.se och ladda hem “kalkylexempel”
Kommentera artikeln: