Energieffektivisering och klimatpåverkan

All energieffektivisering reducerar klimatpåverkan, oavsett vilken energi du använder. Vilken faktisk reduktion av klimatpåverkan en energibesparing innebär är inte alltid självklar därför har vi tagit fram en vägledning för att förtydliga detta.

Vad som händer i verkligheten när du energieffektiviserar kan inte beräknas utifrån de miljödata som energileverantören visar i miljöredovisningen. Detta är bara en uppdelning av all klimatpåverkan under det gångna året, med hänsyn till ditt val av tillförsel. Detta har dock absolut ingenting att göra med vad som händer i verkligheten när du förändrar din användning. Då ska istället en analys göras av vad som fysiskt händer med energitillförseln i hela energisystemet, nu och i framtiden.  Detta är svårt, men vi anser att IVLs forskningsprojekt ”Tidsstegen” bäst har tolkat alla prognoser för att beräkna denna förändring. Ett beräkningsverktyg från detta projekt är planerat att lanseras i slutet av 2019.

Effektivisering som minskar elanvändningen

Beräkningen i ”Tidsstegen” använder 950 g/kWh vid minskning av elanvändningen idag, vilket vi också rekommenderar. Detta värde minskar allt eftersom Europas eltillförsel blir mindre fossilberoende, men tyvärr verkar detta ta flera tiotals år. Därför är eleffektivisering en mycket kraftfull klimatåtgärd, även om det främst minskar klimatutsläppen i andra länder. Exempelvis minskar inte produktionen av vind- eller vattenkraftsel om du köper just denna elmix och förändrar din användning. Istället kommer lite mera el att exporteras till länder som inte har samma förutsättningar som Sverige till klimatsnål elproduktion. Detta gäller under nästan årets alla dagar. Det går i princip att koppla ihop elhandelspriset med vilken produktion som nyttjas på marginalen. Om elhandelspriserna går ner till mycket låga priser per kWh (under ca 20-30 öre), vilket kan inträffa vissa dagar under den varma årstiden, då är det nästan bara förnybar elproduktion i elsystemet. En energibesparing dessa dagar ger då inte samma höga klimatreduktion.

Effektivisering som minskar biobränsleanvändningen

Förnybar energi som biobränslen räknas idag som att de inte har någon klimatpåverkan. Framställningen av bränslena har ändå en viss klimatpåverkan iom, dess transporter och andra utsläpp vid förbränning m.m. Inom en snar framtid kommer det sannolikt bli brist på biobränslen genom att de i allt högre grad ersätter fossila bränslen till t.ex. transporter och industrins processer i Sverige samt genom export till andra länder. EEF anser därför att effektiviseringar som görs, och därmed minskar biobränsleanvändningen, bör räknas på samma sätt som om de hade ersatt fossila bränslen.

Effektivisering som minskar fjärrvärmeanvändningen

Minskad användning av fjärrvärme ger också reducerad klimatpåverkan, men avsevärt mindre än för elen, även om det varierar mellan olika fjärrvärmenät (se exempel i Tidsstegen). Över 90 % av energitillförseln är idag förnybara bränslen (biobränslen), avfall eller restvärme från industrier m.m. Nät med kraftvärme, d.v.s. samtidig fjärrvärme och elproduktion, ger en stor klimatfördel men det är självklart viktigt att du som värmekund spar energi ändå. Vägen till ett helt förnybart energisystem kräver inom överskådlig framtid både energieffektivisering och mera förnybar tillförsel. En minskning av energianvändningen när det är extra kallt ute, så kallad effektbesparing, ger oftast en stor reduktion av klimatpåverkan i de flesta fjärrvärmenät. Det är nämligen då de miljömässigt sämsta bränslena används. Då är även fjärrvärmen normalt som dyrast, så det blir också fördelaktigt ekonomiskt.

Sammanfattning

Alla har lika stort skäl att effektivisera sin energianvändning, även de som köper miljömiljömärkt, eller motsvarade, energi. Eleffektivisering ger störst klimatreduktion. Energieffektivisering först, sedan även bra energitillförsel! Den sparade kilowattimman är alltid miljövänligast.

Läs mer här:

Överenskommelse i värmemarknadskommittén 2018

IVL Miljövärdering av el ur ett systemperspektiv 2009

Miljövärdering av energilösningar i byggnader – etapp 2

Miljövärdering av byggnaders energianvändning i systemperspektiv

Miljövärdering av energilösningar i byggnader – Tidstegen III