EEF samarbetar med Energimyndigheten i projekt Energitjänster. Projektet tar avstamp i beställarnas behov och första delen av projektet har ägnats åt att kartlägga just detta. Projektet pågår fram till och med 2019 och fram till dess kommer EEF arbeta för att förbättra och utveckla utbudet av energitjänster på marknaden. Kartläggningen av beställarbehovet är inte färdigställt men hittills har en hel del intressanta slutsatser kunnat dras.
Med servicedesignern Transformator Design har en metod för att samla in kunskap om beställarnas behov tagits fram. Under november/december 2016 och februari 2017 har EEF genomfört intervjuer och med representanter från små och medelstora företag runt om i Sverige. Företagen har delats in i de fyra målgrupperna industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och lokalhyresgäster. För att på djupet förstå beställarnas vardag och prioriteringar har frågeområdena fokuserat på andra saker än energi. Upplägget har gjort det möjligt att förstå varför energieffektivisering inte alltid ligger högst upp på agendan och gett insikter kring hur energitjänster bör utformas och kommuniceras för att möta beställarnas verkliga behov.
Viktigt att prata samma språk och undvika missförstånd
Intervjuerna har bekräftat att det bland industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och småbutiker finns många andra frågor och områden som är mer intressanta än energieffektivisering. Genom att göra intervjuer med små och medelstora företag i de här kategorierna försöker EEF i projekt Energitjänster förstå dels hur deras vardag och prioriteringar ser ut och, inte minst, varför de ser ut som de gör. Med den här kunskapen tas lösningsprinciper fram som ska vägleda leverantörer av energitjänster i att utveckla sina tjänster i rätt riktning. Lösningsprinciperna stäms av med leverantörsföretag och anpassas därefter för att ha större möjligheter att kunna implementeras.
Intervjuerna har bland annat visat på kommunikationsproblem mellan beställare och leverantör. Beställare pratar helst i kronor och ören medan leverantörerna oftast kommunicerar kilowattimmar, vilket kan skapa förvirring i onödan.
”De flesta har svårt att relatera till hur mycket X antal kilowattimmar är, vilket inte alls är så konstigt. Kilowattimmar är svårt att ta på och svårt att sätta i relation till annat än kostnaden på el- och värmeräkningen.”, säger Linnéa Svanström på EEF.
När beställare och leverantör pratar olika språk på det här sättet kan det leda till missförstånd och förväntningar som inte infrias. Ett tydligt exempel som kom upp i en intervju handlade om att beställaren fått utlovat en energieffektivisering på 20 % och uppfattat det som 20 % minskade energikostnader. Detta kunde inte uppnås eftersom el- och värmekostnader utgörs av en viss del fast kostnad som i det här fallet inte påverkades av en minskad energianvändning. En viktig insikt är att leverantörerna bör kommunicera kronor och ören istället för de mer tekniskt fokuserade kilowattimmarna.
”Delar av våra resultat hittills bekräftar det vi från början bara har kunnat anta. Det gäller nu att vi hjälper leverantörsledet att också förstå dessa insikter så att de kan utveckla sina tjänster till att bli mer anpassade efter deras kunders verkliga behov.”, säger Mikael Gustafsson på EEF.
Under april sammanställs och analyseras den andra intervjuomgången i projektet. Tyngdpunkten har denna omgång legat på kommunikation av information och tjänsteerbjudande.